"Long live the immaterial!"

Yves Klein var en fransk konstnär som var verksam en väldigt kort tid (1954-1962). Han målade mest monokromer, det vill säga enfärgade tavlor. Till en början varierade han färgerna men fastnade till slut för en färg han tyckte var fenomenal, nämligen blå.

Han gillade sin färg så mycket att han patenterade den. Färgen heter International Klein Blue (IKB, =PB29, =CI77007 för er som är färgnördar). Anledningen till att han patenterade den sägs vara för att han inte ville att någon annan skulle använda den färgen i kommersiellt syfte.

Klein var väldigt förtjust i enkelhet, så 1949 när han bestämde sig för att det var dags att börja skriva musik var valet självklart. Hans framförande blev "The Monotone Symphony" som bestod i ett enda långt ackord som är 20minuter långt. Ett clip finns bifogat som veckans mp3.

I ett annat uppträdande försökte han sälja tomrum på olika platser i staden i utbyte mot guld (och lyckades). Han ville att köparna skulle få uppleva "Vakuumet" den immateriella känslan. Enligt honom kunde den här upplevelsen naturligtvis endast betalas i det renaste materialet som finns: guld. För att återställa den "naturliga balansen" som han hade rubbat genom att sälja tomrum (som inte var "tomt" längre), kastade Klein guldet i floden Seine.

Den händelse som förmodligen gjorde honom mest hatad inom konstvärlden i Frankrike vid den här tiden var nog när han bjöd in konstkritiker, konstnärer och konstvetare till en vernissage, alla var spända på att få se vad Klein skulle bjuda på för målningar den här gången, men när lokalerna öppnas och all släpps in märker de att galleriet är helt tomt.

Klein hävdade att han ställde ut galleriets nakna väggar, men jag tror mer att han ställde ut den konstnärliga societeten i Paris.

"The painter has only to create one masterpiece, himself, constantly."

Här finns lite bilder på några av hans konstverk.

Veckans Mp3: Klein-Yves_Monotone-Symphony_Excerpt.mp3